Det är en häst som jag såg för flera månader sen som då var i riktigt dåligt skick.

Ägarna struntade i honom han gick i en hage med väldigt lite att äta.

Min hovslagaren räddade honom från en säker död, han hade STORA sår efter taggtråd på alla fyra benen, i ett sår kröp det maskar/larver.

Han var sååå smal, fan va det finns dumma mäniskor!

Igår kom han upp till oss, han ska bli promenad häst åt en familj med barn.

Ett sår ser fortfarande läskigt ut, men han haltar inte, bara tur att han inte fått allvarligare skador.

Det är en fjorton årig fullblods valack som tidigare används i kapplöpningar.

När jag såg honom första gången så lade han sitt huvud i min famn, och vips så hade han snott mitt hjärta.

Jag har nu jobbat i det "tysta" några månader för att han skulle hamna här hos oss, och det har gett resultat, är så glad.

Nu kommer han få allt han behöver och lite till.

Han är kinkig med mat men rygräs gillar han, idag fick han en blandning av havre och korn och lite betfor, han åt bara lite...

Testade att ge lite av muslien som jag ger Nelly och tror han gillar den mer.

Hovslagaren ska tala med den person som har honom på prov och föreslå att dom handlar hem muslie.

Han ska få fri tillgång på rygräs.

Lite läskiga foton... 

Han får gå i en hage bredvid dom andra ett tag innan vi släpper ihop dom.

Fast några av dom var gulliga och gjorde honom sällskap i siestan.

Det blev inte så bra kort, ska ta några på hans huvud sen, han är en riktig snygging och med så snälla ögon.

när det regnar.

En liten filmsnutt från vår gata

Har regnat nästan hela dagen, och det forsade ner alldeles nyss.

Vi hade tänkt rida ut i morgon bitti men det blir nog regn.

natti natti 

Det har regnat hela natten och nu är det uppehåll men grått.

Tar detta som en present: en skön lugn dag.

      Lite konstig möblering på terassen, men det är så svärmor har stöd när hon går ut där. 

Ska åka upp en vända till Nelly och kolla så allt är bra men inte göra något mer.

Igår så longerade jag henne och det gick bra, hon verkar nu förstå att när jag ber henne stanna så ska hon inte komma in till mej, mer springande för mej som rusar ut till henne med morot    

Förut som sprang hon in till mej titt som tätt, men verkar nu känna sig mer bekväm ute på spåret.  

Fick även lite galopp, fast där behöver vi mer jobb (läs hysteriskt glada tillrop och morotsbitar).

Skritt, trav och halt fungerar bra om man räknar in lite studs, hopp, stegring och slängande med huvud  

Jag ignorerar när hon gör "sina konster" och dom minskar av sig själv.

Talade med Bea igår om att jag vill bygga lite grejer som kan användas för att vänja Nelly för "farliga" saker.

Det var hon med på det direkt, hon tycker det är toppen att jag har lust och idéer.
Så nu är vi två som tycker det är skoj att hitta på grejer.

Är så glad att jag bytte stall! 

Tar gärna emot förslag på hinder, gärna foton.

Det vi har tänkt ut hittills är:

Ett rep med långa plastremsor som hästarna ska gå igenom. 

Förstärkt lastpall att kliva upp på.

Pilates boll

Påse full med tomma burkar.

Presening på marken.

Piska med plastpåse.

Paraply

Ska kika lite på Yutube kanske kan hitta nåt där.

pling plong

Den 26-29 April kommer det spelas in ett tv program här på La Palma.

Det är en Tysk kvinna som bor på Mallorca som jobbar på något sätt med hästarnas energi ??

Planen är att hon ska jobba med Yocamara, så nu ska Yoca bli tv-kändis    

Vet inte hur många hästar hon ska titta på, men vet att det finns flera hästägare som är intresserade.

Talade idag med en ny Vet. som öppnat på denna sidan av ön, han jobbar med akupunktur, natutmedicin och det vanliga.

När han fick höra om Tyskan som ska komma så bad han om att få komma och kika och ta med sig en kompis som också är Vet.

Ska bli spännande och se om Tyskan är något att ha eller inte.

Men att nu ha en Vet. som jobbar med akupunktur här på vår sida av ön är toppen.

Han verkade jätte trevlig och sa att "nålarna" även kunde hjälpa min gamla Shiva (hund) få njurarna att jobba lite bättre och att ta bort en del smärta från hennes trötta leder.

Ge henne en högre livskvallitet den sista tiden. 

Sen skulle han visa mej hur jag själv kan massera/trycka på punkter så jag slipper vara beroende av honom...vilken Vet.!!!

Låter som en bra och ekonomisk lösning, i alla fall för mej    

I morgon ska jag longera Nelly och sedan fortsätta träna henne att lyfta hovarna när jag ber henne med endast rösten.

Detta eftersom hon är osäker när jag tar på hennes f.d "onda" ben, har nu fått ett nytt litet problem...

Det nya såret är på andra bakbenet och när hon lyfter benet för att jag ska kratsa hoven så skrynklar/rynkar sig såret och det gör ont, så nu är hon inte så villig att lyfta den heller, ack ack ack    

Nästa vecka ska jag rida Yoca Måndag, Onsdag och på Fredagen så ska vi rida upp till Häxplatån (Llano de las brujas) det är en sand platå och där ska hästarna få springa precis så fort de önskar ( Yes och Hjälp!)

Känns lite som Härligt härligt men farligt farligt   

So long...  

Vi red på helt nya vägar/stigar för mej idag.

Och det var SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ vackert!

Här kommer vägen... 

Och här stigen...

Och sen jag och Yoca

har jag just nu.

Jag har ridit Yocamara två gånger denna veckan och det går fint.

Hon tycker det är så spännande och när vi galopperar så är hon inte helt lätt att kontrollera.

Yocamara föddes i ett stall nere i Tazacorte, där det inte fanns någon hage eller padock.

Hennes mamma dog när hon fortfarande var föl (men inte nyfödd).

Hon blev senare inriden och blev riden ibland, fast hon är inte skolad.

Så hon var instängd nästan alltid i sin box, under 10 år!!!

Vilket förmodligen har skadat hennes ben, koterna bak är svullna och ett framben är lite utsvängt.

Hon lider också av allergi och kliar sig mycket. 

Ägarinnan hade problem att sköta henne då hon var aggresiv.

N "köpte" henne för 3 år sen endast för att möjligtvis kunna  ge Yocamara bättre livskvallitet, inga planer på ridning.

Yoca blev skadad efter några månader då hon kastade sig själv mot ett träd när hon blev rädd för en annan häst i hagen, hon hade ingen vana att umgås med andra hästar.

Det tog ett nästan ett år för såret att bli bra.

Hon har sen mest gått med sina nu vänner i hagen och blivit ompysslad av N.

N funderade ett tag på om det var snällt eller inte att låte henne leva...

Vet. sa att hennes ben skulle må bättre av att hon blir riden, och att man får se hur det utvecklar sig.

Så för ett år sen började N att ta med henne ut på små promenader och ibland fick N s lilla dotter rida.

Y gick glad men med korta små steg, och slängde mycket med huvudet.

N trodde det var hennes kotor som gjorde ont, men det har nu visat sig att hon var enormt ömfotad. 

Hon blev nu skodd fram för första gången och nu kliver hon på med långa kliv och slänger inte med huvudet.

Det är så roligt att rida henne och känna hennes nyfikenhet och lust att komma ut och i galoppen får jag jobba för att de inte ska bli riktigt race.

Lite farligt i skogen för det finns stenar och rötter och hon har aldrig lärt sig att hålla en koll på var hon sätter fötterna, men hon lär sig väl med tiden.

På fredag ska hon få skor bak också, sen kan vi fortsätta med våra små ridturer.

Hon är så gullig kommer direkt fram till mej när jag går in i hagen, så nu har jag två hästar som vill ha min uppmärksamhet.

Nelly och jag tränar vidare på att lyfta hovarna, eller rättare sagt att hon ska ge mej sitt "onda"  ben, det går bättre men hon är fortfarande lite osäker.

Idag hade hon ett nytt "skrapsår" det har inte blödigt men allt hår är borta och det är lite svullet, rena turen att det inte gick hål. 

Det var lite om Yocamara

Ja vad ska jag skriva om hon har ju snott en stor del av mitt hjärta   

Jag åker upp till henne varje dag och tillbringar hela förmiddagarna där.

Tre dagar i veckan får jag sällskap av några andra hästägare, dom andra dagarna så är det Nelly och jag.

Idag så tog jag ut henne så hon fick beta lite medan jag borstade henne, känns bra att båda kan njuta av stunden.

Sen band jag upp henne för att kratsa hovarna, hon "nafsar"    nämligen ibland när jag håller på med frambenen.

Har lite problem att få henne att ge mej sitt "skadade" bakben, om jag tar henne på benet så försöker hon kicka mej.

Så idag så sa jag: upp upp, när jag bad om de andra benen medan jag drog ner handen för benet.

Och sen mitt klick "ord" Bra Bra; när hon lyfte.

Sen gick jag bak till det "farliga" benet och rörde det inte men sträkte ut handen och sa upp upp, hon vevade lite men sen fick jag benet, och BRA BRA!

Testade två gånger och knackade bara lite med hovkratsen och släppte ner och morot så klart.

Bra resultat båda nöjda, vi får skynda långsamt för att komma tillbaka till före skadan.

Hon är lite svullen men det är hårt och lite knöligt men ingen skvalpig vätska känns idag,  inte varmt heller så det går nog åt rätt håll igen. PUST!!

Nelly går med sju andra hästar ston och valacker, hittills har hon varit lägst i rang, men det verkar som om hon börjar klättra lite.

Hon jagar bort gulliga Yocamara när det är mat och visar också lite humör mot ett annat sto.

En annan hästägare tyckte att Nelly kanske skulle byta grupp så hon inte blir för stöddig??

Men hon har väl lika mycket rätt som andra att hitta sin plats i gruppen?

Förstår inte riktigt hur de menar?

Det är väl normalt i hennes ålder att testa gränser?

Själv så känns det lugnare att ha en häst som är lite stöddig än en som är osäker och rädd springer undan jämt.

Longerade henne idag, har tidigare haft problem att få henne galoppera så de två sista gångerna när hon självmant börjat galoppera har jag sagt sagt: galopp galopp Bra Bra.

Och det har gett resultat nu förstår hon bättre när jag ber henne. 

Jag använder bara kroppsspråk för om jag viftar med piskan så tvärnitar min trotsiga fröken och stegrar sig    

Sen gick vi ner för vägen på en liten promenad, tittig och lite orolig var hon, och en tant i hatt som jobbade i sin trädgård var riktigt läskig, men vi kom fram till henne till slut.

Snackade  en stund medan Nelly betade sen gick vi hem igen.

Sen fick Nelly mat

Väl hemma igen så hjälpte jag Bene med matlagningen.

Idag blev det stekt kyckling bröst med en jordnöts/honungs sås   sååååå gott!!!

Ja inte bara det utan sallad och ris också, samt ett kallt gott vitt vin.

Sen blev det bananer med choklad i ungen, serverat med jordgubbar och grädde...tja va kan jag säga : LIVET ÄR GOTT    

Nu är jag lite mätt och trött så nu blir det att slappa lite, tur att jag bor i ett SIESTA land    

var både trevlig och god.

Sen red vi ut , jag på Yocamara igen.

Idag så galopperade vi och OJ OJ OJ vad hon tyckte det var roligt.

Som tur var hittade jag bromsen och den fungerade hyfsat fast den inte används på flera år.

Hon undrar vad jag sysslar med eftersom jag tog upp kameran från midjeväskan där det också finns morötter...vissa lär sig direkt     

 När vi kom hem igen fick hon en dusch och det gillar hon !

Och sen måste man ju rulla sig så man inte blir för ren! 

När jag själv sen kom hem så stod maten på bordet.

Min man är värld så här mycket i guld  .

Är så lycklig för att han finns i mitt liv!!!

Imorgon eftermiddag så kanske jag åker upp till El Paso för att titta på Sortija med hästar.

Dom kommer en och en galopperande och har en pinne i handen.

Det hänger små ringar på ett snöre som är spänt högt upp i luften, ryttaren står upp i fältsits och försöker få tag i en ring när dom rider under snöret.

Flest ringar vinner.

Ringarna är inte större än ringarna på en ölburk!

pling plong