Varmt...

Alla inlägg under september 2011

Av Kim - 10 september 2011 10:12

Börjar så smått känna av i magen att jag snart ska resa...kontroll!
 Hallå,  har nån sett min kontroll? 

Jag behöver ingen total kontroll, allt löser sig, föresten du Kim du vet ju att kontroll inte existerar! 

Det var en liten sigtseeing i mitt huvud, varså goda ;))


Om en stund så ska jag till min frisör Peter, är lite orolig att det ska svida för mycket i såret i hårfästet...men ska man vara fin så ....

Måste bara färga håret kan inte resa som en tre färgad skäck till Tyskland.

Idag var sista dagen Peter kunde så det blir till att bita ihop.


Sen ska jag foga golvet i duschen, ska ta nya foton i eftermiddag för lite har det hänt sen sist.

Ikväll så fodrar jag, Bene ska hjälpa mej och sen ska vi äta middag med mamma och Georg som har uttryckt att det känner sig övergivna...hmm tiden bara rinner iväg.

Har också undvikt att visa mitt mindre tjusiga ansikte för dem efter smällen, för det hade bombsäkert sabbat deras nattsömn.


Nu drar jag till Peter   



Av Kim - 9 september 2011 23:46

Härom dagen innan jag skulle åka hem från stallet så bestämde jag mej för att kasta de fyra morötterna jag hade i väskan till Nelly och hennes tre hagkompisar.
De stod alla fyra på olika platser och åt rygräs på marken.

Kastade den första till Gandalf (chefen) han är lättskrämd och hoppade en meter åt sidan när moroten hamnade en meter från honom, han stod en halv minut och stirrade och luktade innan hann började leta efter moroten, sen mums.

Nästa till Luna som inte ens ryckte till utan tog ett steg fram och mums.

Sen blev det Tropis tur som rykte till lite, började titta inte lukta, efter moroten och mums.

Sen min lilla plutta som i det ögonblicket moroten träffade marken en halvmeter från henne, slår med frambenet för att "döda" moroten!!
Hennes första reaktion är attack för att försvara sig.

Sen sniffade hon lite och hittade den mums.

Väldigt intressant att se hur olika de fyra reagerade!!!



Min Nelly är en liten stridspitt    



Av Kim - 8 september 2011 09:53

Det kommer att vara lite varmare idag och det ser man på molnen som kryper upp från havet och slukar allt   


       

Här en liten stund senare


Vilken tur att stan fanns kvar när dimman lättade, för jag ska ner och köpa mej ett par jeans och gympaskor.


Mina söta vovvar.

   

Lilla Loa löper för första gången, STORA lilla tjejen!   


Jag klarade besiktningen igår, bara en liten anmärkning på höger arm där jag trodde jag hade träningsvärk...men där fanns tydliga blåmärken som jag inte sett, så den fick sig tydligen en ordentlig smäll.


Ansiktet har så gott som återtagit sin vanliga form, bara lite färggladare på vissa ställen.

Idag blir det utan solglasögon inne i affärerna, annars ser jag inte nåt.


En extra kram till alla "tjuriga sex åringar"     


Ha det gott! 

   


   

Av Kim - 6 september 2011 12:13

men ser inte bättre ut, fast det kan jag leva med  


Svullnad sjunker nedåt och idag är ögonvrån röd, undrar om jag är Rudolf med röda mulen i morgon med fläcken på näsan  

Eller får en potatis näsa    

 

Började med en annan medicin igår som både är smärtstillande och inflammations hämmande och det känns så mycket bättre nu.

Är inte alls så stel och har kunnat vända på mig lättare under natten.


Har ringt min fysioterapeut, hon ska känna igenom mej imorgon för att se att allt sitter där det ska.


Vi har stallmöte idag vid fem, undrar vem alla kommer att råsnegla på ?  


Bene tycker jag liknar nån från Star trek  


  

  





Av Kim - 5 september 2011 23:41

Ni vet hur odjuret liksom har en svullen panna som hänger ner strax ovanför näsan...så ser jag ut i dag.

Tyvärr så vill min kamera inte fota såna hemskheter, så ni får inte se.

Är stel i hela övre delen av ryggen och nacken, så jag kör den lite stöddiga stilen när jag sneglar på folk.


Bea hämtade mej i morse för min bil var kvar uppe i stallet.

Hon fodrade och jag blev beorderad att sitta still och dricka te, för ovanlighetens skull så protesterade jag inte.


Det var lite tufft att köra bilen hem, tur att det är lite trafik här...


Imorgon är det min foder-morgon men Bea får nog göra det mesta, ska försöka vara snäll mot min kropp och ge den tid att läka.


Det är lite synd om mej idag.

Jag hoppas det känns lite bättre i morgon. 


Natti natti 





Av Kim - 4 september 2011 19:38

Efter en ridtur med både trav och galopp och med Nelly lös så återkom vi oskadade till stallet.


Lite senare så rusade en skrämd Yocamara över mej!
Jag vet nu att ett litet jack i hårfästet blöder mycket!!


     
Men min goda humör rann som tur är inte ut   

På bilden hade vi torkat av det värsta med en handduk.
Bene kom och hämtade mej, vi åkte till akuten.
Det blev två små stygn, röntgen av axel och lite tvätt av skrubbsår.
Inget brutet men axeln kommer nog kännas av en längre tid enl. läkaren.
Fast jag är ju från Vikingland!! Så jag är snart fit again.

Och vem var "skyldig" till detta???
Min Nelly så klart, hon backade plötsligt snabbt mot Yoci skrek sparkade backade, sparkade backade och ytterligare en gång till!!!
Stackars Yoci kastade sig fram och där råkade jag stå men inte så länge för plötsligt så låg jag ner, det enda jag tänkte var :trampa inte på mej!
Och hon lyssnade för jag har inga hovavtryck någonstans, stor lättnad!! 

Nu blir det en lugn kväll och så hoppas jag att allt känns ok imorgon bitti, för vill gärna åka upp till hästarna.


Hej hopp!

Av Kim - 2 september 2011 00:08

Under vårt första år tillsammans så litade hon inte alls på mej, jag var bara ett störande element.


  
Och jag berömde och berömde varje litet ögonblick hon inte protesterade.
Hennes "protester" var att hugga efter mej, stegra sig eller försöka sparka mej
Det var egentligen inte en protest för hon var rädd och försvarade sig.
Kunde inte tillrättavisa henne för då blev hon bara ännu mer osäker och därmed mer aggressiv.

     
Jag berömde med morotsbitar, knäckebröd och verbalt.
Klappade henne inte så mycket som beröm för hon gillade inte beröring...
Äpplen gick inte heller för då blev hon halvt hysterisk och försökte med våld tvinga till sig mer.
Hon försökte lite med morötter också men med hjälp av klicker (ord) så lärde hon sig att titta bort för att få..


Fick många tips om att vara hårdare och att aldrig ge "godis", men min magkänsla sa näää .
Jag fortsatte istället som jag gjorde, i A-L s linje.

Och Nelly vet nu var belöningen finns 

  Idag blir Nelly lika glad för kli, verbalt beröm eller morot.
Fast nån sekund fortare går det allt med en morotsbit :))

Men rumpkli konkurerar starkt om förtsa platsen...


 

Jag kunde ju ha använt våld och försökt knäcka henne, för hon hade inte gett sig utan kamp,  men det kändes inte bra.
Min dröm var/är att ha en häst som vill vara med mej, som tycker jag är rolig och som ger henne trygghet.


När jag köpte Nelly var hon 10 månader, idag är hon 2,5 år.

Så här såg hon ut då.

   
Vi har inte nått mitt mål helt ännu, hon har fortfarande svårt att lita på mej i vissa situationer, men vi är på god väg nu.



En stor inspiration för mej har varit (A-L) Ann-Louise Häst och hund bloggen och Ellen Ofstadt.
Båda två tränar sina djur med Positiv förstärkning och det har passat mej och Nelly perfekt.


Även Monzan och Herr Vincent och deras tålmodiga "mattar" har varit till nytta för oss.

Dom två herrarna är nog själsligt besläktade med Nelly, eller så har hon tjuvläst deras bloggar   


Nelly var så osäker för hennes mamma tolererade inte människor, det var ett starkt, osäkert och fientligt sto.
Så Nelly fick det med modersmjölken, hon var helt orörd när jag köpte henne.

Det gick bara att nudda henne lite på mule och hals.
Att få på henne en grimma för första gången tog en vecka, den fick den sitta på ett tag

   
Vet inte varför jag köpte henne, hon var söt som alla föl men det var inte kärlek vid första ögonkastet.
Men något i mej sa att henne skulle jag köpa!



Vi har haft mycket tur båda två, jag har fått lära mej så mycket framför allt tålamod.
Och Nelly har fått en möjlighet till att bli en positiv och social häst.
Vi tränar vitt och brett

 



   
Förut var hon som en krutdurk jag visste aldrig när hon skulle flyga i luften.
Hon har skadat sig flera gånger då hon inte alls funderat på var hon skulle landa efter flygfärden.

 
Är så lättad (ta i trä) att hon nu börjat tänka efter...före...


I början av året, då föredrog hon att gå på två ben...

Och tyckte det skule vara skoj om hon kunde få igång mej till lek, så hon stegrade sig glatt framför mej...och inte kunde jag straffa en glad häst som bara ville leka.

Men hon har gett upp, hennes tant vill inte leka så, en lättnad till.  


 



Detta var lite om min och Nellys resa.
Det finns många sätt att nå sitt mål med sin häst, detta är vår.


Inlägget blev lite ostrukturerat, men men sån är jag    

Skapa flashcards