Varmt...

Direktlänk till inlägg 18 januari 2013

Rätt beslut det känner jag i magen

Av Kim - 18 januari 2013 21:14

När jag köpte Nelly var hon 10 månader och nästan helt orörd, kände varken till grimma, borstar, hovkrats mm.
Hon var mycket osäker och rädd, och hennes reaktion på det mesta var att bita, stegra eller kasta sig iväg.
Jag lade av med den för mej vanliga uppfostran med tryck och eftergift när jag haft henne ett tag för det fungerade helt enkelt inte med tryck.

Började leta runt efter någon annan metod och hittade då till Positiv förstärkning (klicker träning).
Detta gav bra resultat under en längre tid på flera områden.
P.F var/är ju nytt för mej och inte alls enkelt, det är svårt att uppfatta alla små små signaler från hästen och kontrollera sin egen kropp och knopp!
Och Nelly växlar så himla snabbt, hon är så reaktiv och känslig, ett riktigt kontrollfreak.

Det senaste året så har vi fastnat och hon började bli mer aggressiv igen i vissa lägen, särskilt mot andra människor.
Och det har gjort mej mer och mer osäker på min egen förmåga, och börja tro att Nelly är för svår för mej.
Men eftersom P.F var det som fungerat bäst så har jag ändå försökt fortsätta så, fast lite mer halvhjärtat.

Under de senaste året är det många som har sagt att Nelly är "ouppfostrad och bortskämd", vilket jag inte har varit/är enig med, och har försökt förklarat hur hon var när jag köpte henne...

För några veckor sen kom jag till den punkten då allt kändes totalt hopplöst och tankar på avlivning kom och gick...
Jag har fått bra stöd av tränarna som var här och olika förslag på övningar mm.
Men jag känner att jag är helt enkelt för dålig på P.F för att det ska fungera, och att jag har inte mod att försöka börja om allt från början med P.F igen med Nelly, det berget känns alldeles för högt, tyvärr.
Jag tror på P.F men klarar inte det när det gäller mej och Nelly där vi är just nu.

Så mötte jag härom dagen en hästkille som hade hört rykten om den "farliga" Nelly, han ville gärna komma upp och titta på henne.
Han kom upp senare samma dag, han tyckte att hon var väldigt fin (hon är ju fin att titta på...).
Jag hade nämnt mina tvivel och mörka tankar.
Han frågade om han fick testa att longera henne, och jag tänkte....men va sjutton, vad har jag att förlora.
Fast jag sa till honom att inget våld!
Han longerade henne och använde sitt kroppsspråk som tryck och eftergift, Nelly verkade lite överraskad men inte särskilt stressad.
Den enda gång hon såg sur ut var när de stod still en stund och jag närmade mig, då blängde hon på honom...hon resurs-försvarar mej.
Han bad henne då backa och vilket hon gjorde helt utan protest, och sen stod hon lugnt bredvid honom medan vi talades vid.
När han var klar så ledde han upp henne till hagen, han bad då henne gå bakom honom, vilket bara tog några meter för henne att acceptera.
Jag brukar låta henne gå bredvid mej tycker det är ok så länge hon inte drar.

Väl uppe i hagen så satte han sig ner bredvid henne och tog på hennes framben.
Själv hade jag inte vågat sitta bredvid henne och röra henne nere på frambenen.
Men hon stod helt still och utan sura miner, sen lyfte hon snällt på hoven och höll upp den, han tog lite i den reste sig sen och klappade henne.

Enligt honom är hon inget "monster" utan hon är en energisk, osäker och bortskämd häst.
Han tror att hennes kontrollbehov kommer minska om jag tar på mej mer ansvar och visar var skåpet ska stå.

Hmmm jag sov inte mycket den natten, tankarna snurrade...
Finns rätt och fel?
Vad är viktigast?
Vad vill jag?
Kan jag?
Ska jag tänka om helt?

Nästa dag åkte jag upp till stallet och var lite orolig om Nelly skulle vara negativt påverkad av dagen innan.
Men hon kom så glatt fram och stoppade in huvudet i grimman.
Så jag ledde ner henne till ridbanan, och när hon försökte gå förbi mej så stannade jag henne och bad om rygging, fortsatte sen gå.
Hon accepterade det helt utan sura miner.

Longerade henne med tryck och eftergift och hon lyssnade så bra, fick till och med henne att gå på en stor fin volt, hon brukar gärna komma för närma, och hon var inte stressad gick i en lugn jämn trav..
Bara ett par gånger slängde hon surt med huvudet, men då tryckte jag på lite och sen gick hon fint igen.
När jag ledde henne upp till stallet så behövde jag bara höja grimskaftet framför henne och hon gick lugnt bakom.
Idag gjorde jag samma sak och efter longeringen så förde jag ner handen på frambenet och hon lyfte direkt, utan sur min!
Testade andra benet och samma sak.

Det känns nu hoppfullt och jag känner mej så mycket självsäkrare med denna metod.
Klicker träningen ska jag inte sluta med, men jag kommer inte använda den nu i de dagliga rutinerna.
När jag känner att hon fungerar på ett tryggt sätt i vardagen så vill jag gärna försöka lära henne nya saker från marken eller i ridningen med klicker.

Positiv förstärkning känns rätt i hjärtat, men jag klarar inte av det med Nelly.

Det känns som tom det bara finns två realistiska beslut att ta tryck/eftergift eller att ge upp.

Och jag älskar ju min fina Nelly så jag ger inte upp, hoppas nu att denna nya (gammla) väg leder oss mot en ljus framtid.

Idag så promenerade vi i skogen, och hon uppförde sig så bra, ingen stress och hon höll sig tryggt bakom min rygg.
Även idag så lyfte jag båda framhovarna, och det gick fint.

Herre gud det känns som om jag har en NORMAL häst, mysko...

Nelly verkar gilla raka besked, då kan hon slappna av och koncentrera sig på det jag bett om.





 
 
Kicki

Kicki

18 januari 2013 21:30

Jag håller tummarna STENHÅRT för er!! Kan du använda dig i framtiden av den här killens kunskaper?

http://kaa.bloggplatsen.se

Kim

18 januari 2013 21:41

Det är ju så här jag alltid har jobbat med hästar tidigare, så det känns så tryggt och enkelt just nu!

Och idag så är det det som Nelly reagerar bäst på, när hon var yngre så fungerade det inte.

Fast jag räknar med att vi kan få några bakslag för Nelly är Nelly :)

Den där killen hjälper mej om jag vill, och det känns bra.

Känner en stor lättnad nu!!!

Tack

 
Stina

Stina

18 januari 2013 21:30

Härlig läsning Kim !!
Du känner bäst vad som passar er båda, blir så glad över att du hittat hoppet igen !
Stor kram !

http://billiejean.bloggplatsen.se

Kim

18 januari 2013 21:44

Jag är så glad och det känns så enkelt och rätt detta, och det är ju med Tryck och eftergift där min erfarenhet finns.

Med Nelly lär det inte bara bli en dans på rosor, men vi ska fixa detta!

Tack

 
Anna Lyckoprick

Anna Lyckoprick

18 januari 2013 22:08

Åååh, vad glad jag blir att läsa detta!
Önskar er fortsatt framgång, lugn & harmoni i er vardag!

http://www.lyckoprickar.se

Kim

19 januari 2013 10:38

Själv går jag runt och ler som en nykär =)

Lugn och harmoni för oss båda det är planen.
Hon verkar kunna slappna av så mycket lättare nu när jag talar om lite tydligare vad jag vill att hon ska göra...hon är nog egentligen inget bra "chefsämne" =D

Tack fina du

 
Ingen bild

Jossan

18 januari 2013 22:13

Fy fasen vad underbart att läsa!! Hurra för er!!

Kim

19 januari 2013 10:34

Lättnaden är ENORM!

Nelly kan vara riktigt svår, varken roligt eller ofarligt.
Men att hon nu är tillräckligt "mogen" för att klara lite tryck är NYCKELN som jag desperat letat efter.

Tack

 
Ingen bild

Ann

18 januari 2013 22:15

Sitter och läser och ler! :)
Det här fixar ni och blir du osäker så ta hjälp av den här killen, han verkar ju väldigt bra för er!
Kram

Kim

19 januari 2013 10:30

Är så himla glad!!!

Äntligen så känns det som om allt går åt rätt håll och (hittills) utan sura miner och hot.
Och att det finns någon i närheten som kan hjälpa till när det behövs är guld värt!

kram på dej

 
Emelie

Emelie

18 januari 2013 22:30

Ååh så bra! Håller tummarna stenhårt för er :)

http://neverbethesame.bloggplatsen.se

Kim

19 januari 2013 10:26

Har varit kämpigt så länge, men nu så känns det sååå bra =)

Tack så mycket!!

 
Ingen bild

Nina

18 januari 2013 22:47

Beundrar dig <3

Kim

19 januari 2013 10:23

:)
Hoppas jag snart har mitt självförtroende på sin gamla vanliga plats igen, kanske kan beundra mej själv lite igen ;)

Tack

 
Viveca

Viveca

18 januari 2013 23:18

Härligt att läsa. Och du man är inte elak mot hästen när man använder tryck och eftergift;) Det är inte att utöva våld. Ibland blir diskussionerna om detta som mycket annat svartvita. Jag tror inte att alla metoder passar alla. Hästar är individer, men man måste vara tillräckligt vis för att tänka om. Det kanske går att använda klicker och PF när Nelly är mer hanterbar men metoden (så länge den är djurvänlig) är inte det viktiga utan att kommunicera så att man förstår varandra utan frustration och stress. Vilda kan jag ju ge godis någon gång ibland, men måste samtidigt vara beredd att ge "tryck" om hon blir för på eller bufflig. Det har hon med sig från när även jag fick ändra metod när hon blev alltmer farlig. Just ryggandet var väldigt hjälpsamt för att få henne förstå och slappna av istället för att jaga på i brist på respekt.

Många många lycka till! Toppen att få hjälp av en duktig människa i närheten.

Kram!

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

Kim

19 januari 2013 10:21

Exakt!

Eftersom Nelly är SÅ känslig för tryck så försökte jag undvika ALLT tryck, men då visste jag inte alls hur jag skulle göra när hon inte vågade/förstod eller ville, jag stod utan verktyg.

Nu när jag har bestämt mej för att jag använda tryck fungerar det toppen, behöver bara antyda tryck och hon lyssnar :)

Tack för ditt stöd

 
Viveca

Viveca

19 januari 2013 11:08

En häst som är känslig för tryck blir en underbar ridhäst. Tänk vad mycket roligt ni har framför er. Marko är ju också extremt känslig. Det gäller bara att sitta kvar utan att klämma om;)

Är så glad för er skull!

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

Kim

19 januari 2013 11:29

Har också tänk på det, en häst som reagerar bara på tanken, vilken lyx!

Men också fasan när man börjar rida in dem och det blir rädda och man RÅKAR klämma åt =O
Det är ju liksom en inbygd reaktion man har att klämma åt för att inte flyga av...

Tja lite spänning i livet kommer vi ha ;)

Tack :)

 
Ann-Louise

Ann-Louise

19 januari 2013 20:23

Skönt att det gått så bra, och att ni hittat er väg! :-)

http://hastochhund.bloggagratis.se

Kim

19 januari 2013 20:36

Ja lättnaden är stor!!!

Och eftersom Nelly är så känslig så fungerar det med att jag känner mej säkrare och hon lyssnar.
Så enkelt, det hela verkar ha varit att jag blev osäker på hur jag skulle göra när hon blev osäker och så rullade det på.

Hoppas nu att detta fortsätter lika bra som det börjat.

Tack för din kommentar :)

 
Ingen bild

Nilla/Playmo

21 januari 2013 15:39

Låter nästan som om det var min karl som varit där och pysslat med Nelly. Han tävlar westernridning och har lärt mig och Nicole jätte mkt bra saker som vi har användning av tillsammans med Playmo. Playmo behöver också klara direktiv för att vara snäll häst. Inget våld överhuvudtaget utan mkt enkla små saker som just detta att gå bakom. Helst inget godis ur hand heller, då kan han bli dum. Så oftast blir det belöning ur krubban.
Kul att det känns lättare igen:)
Kram

Kim

22 januari 2013 00:54

Ja det känns sååå bra nu!
Nelly är mycket lugnare, stressar inte alls upp sig lika mycket.

Nelly har lärt sig via klicker-träningen att uppföra sig artigt när det vankas godis, så att ge med handen är inget problem.

Det är att hon blir så enormt lätt stressad och att hon kan vara aggressiv mot andra (än mej) som är det svåra med henne.
Men nu känns det som om det är på väg att lösas :)

Vilken tur du har en i huset som kan "läsa" häst!!

Kram på dej!

 
Åsa .R. Mickelsen

Åsa .R. Mickelsen

22 januari 2013 17:59

Lycka till,det kommer att gå ännu bättre och du kan detta ,kram

http://smurfens-dag.bloggplatsen.se

Kim

22 januari 2013 22:56

Tack!
Nu känns det som vi är på rätt väg igen.
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kim - 26 februari 2015 15:17

Denna blogg blir det inga nya inlägg på. pgaexetvillinteatthanläser... sånisomvillfortsättafölja mejochdeminaochsomintär fbvänner skicka mej ett meddelande såfårniveta varjagfinns Va kryptiskt va    ...

Av Kim - 27 december 2014 18:32

 Vi är riktigt stolta över hönshuset vi byggt, "kostade" oss bara nätet, resten av materialet var en blandning av gamla bitar/saker som vi hade hemma.         Fran vänster: Fröken Josefina, Marianna och Agda 2...som ni kan ana så är jag bara ...

Av Kim - 16 december 2014 20:30

Tre dagar på La Palma fyllda med hästar ,vänner, god mat och att bli bortskämd av föräldrarna så klart, inte alls fel. Nelly växer och Marco mätte henne, enligt honom är hon 163cm! har svårt att se det men gillar det.   Hoppade upp på henne uta...

Av Kim - 29 november 2014 18:11

Skulle flyga till La Palma i torsdags kväll men blåst och regn gjorde att flygplatsen där stängdes.Det är en av nackdelarna med att bo på en ö. Ville så gärna se min Nelly igen och mysa hemma hos mina föräldrar. På tisdag får jag min sista cellgi...

Av Kim - 28 oktober 2014 23:53

Jag mår såååå mycket bättre nu när jag är inne i den andra delen av cellgifts behandlingen.Får nu ett "gift" istället för kombon av tre stycken som jag fick de fyra första gångerna. Det är nu 21 dagar mellan behandlingarna och jag slipper nu helt i...

Skapa flashcards