Har nu klarat av två cellgifts behandlingar 6 kvar   

Lite mindre   men har haft en nästan konstant illamående i solarplexus  i 9 dagar.
Det är 14 dagar mellan behandlingarna och på tisdag är det dax igen   

På måndag så ska jag ta blodprover och sen vänta några timmar för att sen träffa läkaren, är värdena ok så blir det behandling på tisdagen.

Vid förra behandlingen så slapp jag den otrevliga läkaren, hon var sjuk     , istället fick jag ett trevligt och informativt möte med en annan läkare.

Jag har nu bett om att få byta till denna andra läkare, men det är inte säkert de låter mej byta.

Om jag på måndag har möte med den "dumma" så tänker jag tala om för henne att hon var riktigt dålig på att bemöta mej i den krissituation jag var i.
Och om hon är så kass på detta med alla sina patienter så borde hon gå nån kurs eller byta jobb.

Även om detta inte förbättrar vår relation så förhoppningsvis så kan det får henne att tänka lite....och kanske hjälpa hennes kommande patienter.

Förra veckan hade jag fint besök  , gulliga Nina var här, det gjorde det lättare att tänka på annat än mitt illamående.
Sen att tala massa häst...ja bara det     

Vänner är guld   

Nina kom lastad, En massa nyttiga pillur från Björn och Ulrika, fina presenter från mina fina blogg/IRL vänner Ann, Anne-Li och Jossan, en burk GOD lakrits från Ninas gulliga dotter och en massa tidningar från Nina...Christophe fick också sitt sötbehov stillat ...Vi tackar er alla så hjärtligt       

Har inte läst hästtidningar på över 15 år och blev glatt överaskad, hittade enl. mej "bra tänk" på många ställen.

Och i nästa nummer av Häst Magazinet så kommer det en atikel om Moa (en av de tränarna som var nere hos oss på La Palma för ett par år sen), hon är så duktig på Positiv förstärkning.

Har planer på att skaffa en liten katt kompis till Mitzi Poo, har varit i kontakt med en organisation som tar hand om hundar och katter som inte har nåt hem.

Hoppas Mitzi också tycker det är en genial ide.

Det är varmt här nu, runt 30 grader   så poolen jag köpte var en BRA investering!

Har bara haft sjal på mej en gång, det går bara inte i denna värmen.
Och det känns så befriande att gå ut "naken där uppe"   .
Jag störs inte av min flint, jag ser ju inte den och lider andra så är det deras problem, så det så   

Ska sluta skriva nu för jag vill passa på att njuta av att inte må illa, och leva i nuet, i nuet, i nuet, i nuet.

Vill tacka er alla för ert stöd, ni ska veta att det värmer gott att veta att ni finns där    

 kram på er   

Fick min första cellgifts behandling för snart två veckor sen.

Det första dagarna var ett helvette, har aldrig varit så illamående i mitt liv.

Efter tre dagar utan att kunna behålla nåt i magen blev det till slut ambulans till läkarstationen.

Efter dropp så kändes det så mycket bättre.

Kunde sen börja äta och dricka igen, och det är en LYX.

Jag blir snabbt trött men det är helt ok, har inga MÅSTEN.

Ska tillbaka till sjukhuset på måndag för blodprov, om min kropp har återhämtat sej tillräckligt blir det en ny (cell-) förgiftning på tisdag.

Bävar för den   

Gick tillbaka till gyn. avd där läkarna finns som gjort portvakts operationen mm.

Efter att ha talat med en syster så lyckades hon övertala en läkare att sätta sej med mej och gå igenom min journal.

Jag har en trippelnegativ cancer, det är ingen "bra" cancer.

Den har inte spridit sej (ännu).

Så min plan just nu är att försöka ta mej igenom denna behandlingen, på 6 månader (+ev.operation) men fungerar den inte så tänker jag inte påbörja en ny.

Föredrar livskvalitet och inte kvantitet.

Efter den första chocken efter diagnosen så känns det nu ok.

Lever i harmoni med min fina Ch.  

Att leva i nuet går riktigt bra.

Kram på er 

Det är nu 10 dagar sen de opererade bort Portvakts körteln i armhålan.
Det för att undersöka om cancern spridit sej eller inte.
På måndag morgon ska de klippa av två trådar som sticker ut, hoppas detta betyder klippa inte dra i dem.
Armhålan är fortfarande lite svullen, svider och allmänt öm, bökigt att inte få använda den.

Det gjorde mindre ont de två första dagarna, nu ömmar/svider det mer.

Fast det är inte rött så det är nog ok.

I tisdags träffade jag den läkare som är ansvarig för min cellgifts behandling.
Var nervös för nu skulle jag få all info om min cancer och fortsatt behandling.
Vi hade skrivit ner frågor.
Fick först vänta i mer än en timme, och när vi kom in så talade läkaren med olika Syrror som hämtade och lämnade journaler.
Sen började hon tala om behandlingen, när jag frågade om vilken sorts cancer jag har så började hon kolla i mina papper och i datorn, hon hade inte läst tidigare!
Hon sa: du kan få dina resultat/besked nästa gång vi ses.
Kändes skit!
Och hon tog knappt ögonkontakt, kasst tycker jag!
För hennes problem är stress på jobbet och mitt problem är livsavgörande...suck!

Jag frågade om jag skulle få hormondämpande medicin, är ju lite kokett och vill ju inte se ännu ännu ännu äldre ut än min 10 år yngre Christophe.
Fick då till svar att 80% av kvinnlig bröstcancer är hormon känslig och att min inte är det, så jag behöver ingen sån medicin under behandlingen, men kanske efter den.
Detta tyckte jag lät bra......

Jag bad läkaren att slippa cortison under behandlingen, Ch. har ju gjort en special olja (av en växt som är tillåten i en del länder/stater) åt mej som är lugnande samt bra både mot illamående och cancer i sej.
Räcker det inte med oljan får jag väl ta ett nytt beslut.

Ett besked som kändes ok var att de plockat ut 4 st körtlar i armhålan, i den första Portvakten finns det några få celler men ingen cancer, de andra var helt rena.

Efter det dåliga mötet med läkaren fick jag tala med en Syster som gav mej datum för första behandlingen, det blir nu på Tisdag.
Hon gav mej mycket info om behandlingen och svarade bra på alla våra frågor.

När jag sen kom hem och kollade upp ej hormon känslig cancer blev jag riktigt rädd!
Hittade detta:
Den tumör vi är mest oroade för i dag är i stället så kallad trippelnegativ bröstcancer, som 20 procent av kvinnorna drabbas av, den har sämst prognos.”
HER2 är en viktig tillväxtfaktorreceptor, ett protein, som har som uppgift att styra celltillväxt och delning. Vid HER2-positiv bröstcancer finns ett ökat antal sådana proteiner. Idag testar man rutinmässigt för HER2 när man diagnosticerar bröstcancer.

Tjaaa detta känns inte alls bra!!!
Nu handlar det inte bara om att orka igenom en tuff behandling utan om chanserna till att överleva.

Har inte tid hos läkaren förens den 18/8, och så länge tänker jag inte vänta!
Nu på tisdag när jag ska få den första behandlingen ska jag be Sys om hjälp.

Jag hoppas jag har uppfattat det fel, men...

Igår höll jag mej borta från internet, att läsa så mycket om cancer och andras bloggar om sin kamp, gör mej bara mer orolig och ledsen.
Fast det skulle kännas bra att veta om kvinnor överlever denna sorts cancer...

Nu ska jag ta lite mer olja så jag kan slappna av, kika på tv eller lyssna på en ljudbok, allt för att inte tänka för mycket.

Känns bra att få börja med behandlingen och när jag mår skit av den tänka på att det hela är för att bli frisk...

Tror jag ska skaffa peruk, funderar på att raka av mej håret innan det börjar lossna, det kommer att lossna med de mediciner jag ska få.

Christophe är så fin och så omtänksam, men jag vet att han är rädd   

Som ni märker så far mina tankar runt i alla riktningar, från triviala saker till kalla fakta.

kram på er