så sitter nu här med en kopp väldoftande apelsin och kanel te.
Vaknade redan vid halv fyra och har nu löst några världs problem och gjort några konstruktioner...
Har skissat upp i huvudet den tekniska konstruktionen av en vedbod.
Och något så makabert som ett krematorium för djur, det kommer av att jag nog snart måste ta beslutet att låta min gamla Shiva få somna in.
Det blir nog till att begrava henne uppe i skogen, det finns inte möjlighet på vår lilla steniga tomt.
Vill ringa vet. ang Shiva, vill att dom kollar henne och vill veta om hon är ok eller ej. Problemet är att hon är såå rädd för den ena veterinären, så det är jobbigt.
Ibland har hon aning mörkt blod blandat i avföringen... hon har bra aptit, är glad, sover mycket och är skröplig i benen
med all rätt som 14 årig tant.
Och så tänkte jag på att här måste man ta hit en grävmaskin och begrava sin häst när det är dax om man har mark annars så soptippen, huu va hemskt!
Så då blev min ugn större och jag konstuerade en vagn med en stor bricka som lätt kunde skjutas från vagnen i i ugnen, suck va jag håller på 
Så efter detta kändes det som en bättre ide att gå upp och göra en kopp te och starta datorn!
Min hjärna är väldigt aktiv när jag är halv vaken
Igår fodrade jag på morgonen i ösregn, fast det gick bra, hade ju mina regnbyxor som jag köpte hos Börjes, eller rättare sagt fick i present av Ulrika, tack vännen!
Har börjat låta Nelly gå lös när det inte är några andra mäninskor uppe i stallet, det gillar hon.
Det regnar fortfarande hoppas det blir bättre på dan.
Har nu sett hemme springa lite i hagen och hon såg ut att röra sig normalt 
Igår kväll kom jag på att jag glömt ringa och gratta min älskade vän Monicka, SHIT pommes frit 
Så senare idag ska det göras!
Hmm kan meddela att mitt te luktar gudomligt men har ingen smak...vilken luring.
Nu sitte både jag och min gubbe vid våra datorer, annars brukar det bara vara han som sitter här i gryningen.
Georg (min bonus pappa) har gjort en låda till mej att ha uppe i stallet med Nellys grejer, stor och bra
.
Igår köpte jag knallröd färg som jag ska måla den i, och ska så klart skriva Nelly i guld
Tja, detta blev ett vimsigt grynings inlägg så tack för mej
Ann-Louise
26 januari 2011 07:22
Så hemskt med Shiva. Den dagen kommer tyvärr alltid, men det är svåra beslut. Jag har haft tur att jag egentligen sluppit ta beslutet, det har varit självklart inget annat att göra de gångerna. Jag tror det värsta är när det går sakterliga utför. När är rätt dag? Kanske blir hunden bättre? Eller har det gått för långt? Svårt!!! Jobbigt!!! Tungt!!!
Skönt att Nelly mår bättre och rör sig okey!
Jag tycker att ditt morgonmail var mysigt =D!!!!
http://hastochhund.bloggagratis.se
Kim
26 januari 2011 08:19
Mmm det är tungt, men det viktigaste är att hon inte ska få lida.
Ja det är svårt när det försämras sakta...man vänjer ju sig att se henne lite skruttig...
Vi har en brant trappa upp till trädgården och hon går fortfarande frivilligt upp, men men ...
Tack gulliga du!
Mycket tankar i gryningen ;-)
Kim
26 januari 2011 08:20
Skönt att inte bara jag svamlar lite på morgonen =D

Ann
26 januari 2011 09:41
Det är inte lätt... jag vet...
När jag skulle ta bort min Zacke så hade han fått akut buksportskörtelsinflammation. Men de räddade honom men han skulle få specialkost och fick inte äta NÅGOT annat än de fodret resten av sitt liv. Jag beslutade då att ta bort honom, för hur ger man en hund som är allergisk mot nästan allt specialkost? Och hur förklarar man för honom som hela sitt liv "damsugit" rent under bordet (framförallt efter barnen) att han inte får vara i köket längre när vi äter? Han hade också fått x antal "gammelvårtor" och de som satt på svansen slog han sönder med sitt viftande. + att han haft ett flertal öroninflammationer de sista året, han som aldrig haft problem med öronen tidigare... Jag var jätterädd att han skulle ligga och sova och att något av barnen skulle gå och klappa honom på örat, han både hörde dåligare och var öm när han hade det... Att det skulle hända något... Han blev 10 år...
Jag märkte på veterinären som avlivade honom att hon inte tyckte som jag... och som du kanske märker av denna långa kommentar så har jag själv inte gått vidare heller...
Skönt dock att Nelly verkar bättre!
Sorry för min långa kommentar... men jag kunde inte låta bli och inta var det vimsigare än min kommentar! :)
kram
http://annrosdahl.bloggplatsen.se
Kim
26 januari 2011 17:10
Har "ingentingen" mot långa kommentarer :-)
Det viktigaste är inte att dom kan överleva utan att de sista åren får leva lyckliga.
Zacke hade inte alls förstått varför han inte plötsligt skulle få vara med alla andra i köket och äta goda saker.
Jag tycker du gjorde helt rätt.
Krammm
Stina
26 januari 2011 10:40
Ja, det är hemskt när dagen närmar sig då man måste ta adjö. Vilken plåga =(
Sitter ändå och ler lite åt ditt snurriga morgoninlägg, skönt att fler är lite småsnurr sådags =))
http://billiejean.bloggplatsen.se
Kim
26 januari 2011 13:31
Ja tråkigt är det, och jag vill att hon ska få ett lugnt slut utan rädsla, hon är lättskrämd.
Gillar att mitt pladder kan skapa leenden !
kicki
26 januari 2011 22:42
vad tråkigt med gammelvovven *krama*
men som sagt...det är myntets baksida...
men en vackert röd låda var roligare =D
http://kaa.bloggplatsen.se
Kim
26 januari 2011 23:30
Japp så är livet upp och ner...
Lovar att ni inte ska slippa se lådan ;-)))