Undrar vad jag drömt i natt för jag vaknade med en sån stor kärlek till min Bene.

Så nu vill jag visa en bild på mannen i mitt hjärta    

det känns som om jag känt henne så länge samtidigt som tiden går så fort...ingen logik där inte    

Den senaste veckan har hon varit så trevlig att vara med.
Förra veckan var hon hemsk   , så tjurig och stöddig.

Så jag bad Bea filma oss i måndags så jag skulle kunna visa filmerna för några som jobbar med positiv förstärkning.

Jag kände mej så okunnig och ledsen när hon hade en sån pestig attityd.

Bea filmade och jag började med att be Nelly ställa sig med fram hovarna på en säck: Hon klev direkt på med glad min, upprepade flera gånger inga sura miner....hm jag som ville ha en sur häst   

Testade backa och fram...lika j-kla positiv

Bad också att hon skulle flytta sig i sidled vilket hon absolut inte gillar, men även det gjorde hon snällt, visserligen bara åt ett håll men ändå.

Här är en video när hon "parkerar" sig, och som ni ser sköter hon sig fint.

Har börjat hänga lite på henne och hon tar det med ro   

Denna tanten skulle vilja ha en lite högre stege, lättare att hänga/klänga då.

Så denna veckan är jag så glad och stolt över min fina Nelly    ... kanske hon har skärpt sig nu när hon är en stor tjej på hela 3 år? 

Ikväll blir det familje mys, Delia är här, vi börjar med Pizza och   hm Deli får ta en Cola istället, nog säkrast så.

Nu måste jag åka ner till stan och handla 15 meter antenn sladd, för jag fick ett av mina flytta runt möbler anfall igen, det brukar ske nån gång om året   .

Tv och digitalbox här fått ny adress och kabeln räcker inte dit... 

Ha en skön helg!

Tazacorte är den lilla lilla staden där Bene föddes och växte upp.
När det är grått och regnigt så kan man alltid åka dit för där skiner solen nästan alltid.

Här ser vi ner mot havet och banan odlingarna

Lite fint på vägen ner

Jag gillar rostiga gamla saker, jätte mycket... hmm undra vad det kan betyda? 

 
Nere vid kusten så har de påbörjat en promenad väg som skulle sträcka sig Playa Nueva, men som mycket här så strandade det projektet, det finns nu bara drygt 200 meter.

Utsikten därifrån...Puerto de Tazacorte, hamnen som byggs ut så att den ska bli säkrare när havet stormar.

åt andra hållet och nedanför en strand som man inte kan komma ned till för "berget" är för poröst så rasrisken är STOR.

här på väg upp mot Tazacorte igen, på denna smala väg kör de med lastbilar   

Tänk att få möte och våga backa lååångt när det är så smalt, fy sjutton!
Det är en meter ibland mer ned till marken bredvid vägen!

Kravlade mej "smidigt" upp på en pelare och fotade upp mot stan

Lite mer av Tazacorte

tja vare sig det heter så eller inte så är jag det mer eller mindre   

Bene har nu sovit flera nätter nere hos sin mamma, och han är även där till och från dagtid.

Men nästa månad blir jag med    igen    

Det känns tomt utan honom här hemma...himla tur att jag har hundarna i alla fall!

Idag kom två vänner hit från Tyskland, de hyr gästhuset i 14 dagar.

De har hyrt huset några gånger tidigare och vi har nu blivit riktigt goda vänner.

Så jag har haft städning på schemat de senaste dagarna, jag vill ha det JÄTTE välstädat så att gästerna ska trivas.

Sen har jag också köpt lite nya blommor, frukt och en flaska vin till dom.

Jag kom hem nyss från Balcon de Taburient (restaurang) killarna (gästerna) bjöd oss på ett gott vin och lite tapas för att fira att de är här igen.

Bene kom upp från Tazacorte ett tag för att fira med oss och sen åkte han ner igen.

Imorgon ska jag åka ner till Bene och göra honom sällskap, vi ska också ta oss en promenad nere i "hans" Tazacorte.

Det blir nog en guidning i hans barndoms minnen, mysigt.

Funderar på att sova med proppar i öronen i natt, för det är sista kvällen som det är karneval, så musiken är på topp nere i stan.

Även med fönster och dörrar stängda så tränger ljudet in    

Hade det varit Rock så hade det varit ok...men icke sa nicke

Nu ska jag ta och sätta på ett lite värme element i sovrummet så det är varmt och skönt där när jag sen ska krypa ner i sängen, och lilla Loa får duga som extra värmekälla i sängen.

Man tager vad man haver sa gräsänkan    

Efter mitt senaste inlägg jag gjorde om karnevalen, så har jag känt lite oro...
Vill inte att någon ska missuppfatta vår utklädnad som någon sorts rasism.

Här på Kanarieöarna så har alla släkt på Kuba eller i Venezuela.
Många emigrerade dit när det var hårda tider här.
Sen återkom en del hit igen, en del gifta med någon därifrån och andra tog med sig sina anställda därifrån.
Så folk från Kanarieöarna är en "blandning".
De skiljer sig utseendemässigt från folk från fastlandet.
Här är många kvinnor längre, smalare, mörkare och kurvigare än kvinnor från fastlandet.
Både män och kvinnor är klart snyggare (tycker jag)   .

Även musiken här är helt annorlunda än den på fastlandet, här är det mer latinamerikanskt.

Den festen vi firade häromdagen är återkomsten av immigranterna med eller utan sällskap.
Och man kan välja att klä sig elegant helt i vitt med vit eller mörk hy eller som mörkt hembiträde, vilket vi valde, för de eleganta kläderna var sååå dyra.
Och i Karneval så överdrivs allt lite ((mycket) även rumporna   
Och de eleganta är överdrivet dekorerade med smycken och sedlar hängande ut ur alla fickor.

Kände att jag ville skriva detta som förklaring...

På båda sidorna i Benes släkt har de emigrerat till Kuba och Venezuela, en del är fortfarande kvar där.
Vet inte var Bene har fått sitt svarta krulliga hår ifrån men jag är klart avis.

Här en gammal goding...

När jag föds är jag svart.
När jag fryser är jag svart.
När jag svettas är jag svart.
När jag mår illa är jag svart.
När jag dör är jag svart.

När du föds är du skär.
När du fryser är du blå.
När du svettas är du röd.
När du mår illa är du grön.
När du dör är du lila.
Och du kallar mig färgad... 

Hemma hos Cris där jag fixar hennes tjusiga rosett, Bea assisterar.

 Det var en väldigt fnissig transformation    

Jag och Bea klara för avfärd.

Jag, Bea och Cris...Mot Karnevalen   
   

Sen tog vi taxi till Santa Cruz där Los Indianos firas en dag under Karnevalen.

Det gick väldigt långsamt dit, för taxi chauffören tillhör den sortens män som inte kan göra två saker samtidigt.   

Varje gång vi tilltalade honom så tappade taxin farten så den kröp fram    

 Här har vi nåt första vätskekontrollen  

Lite senare så var jag tvungen att kontrollera så brandvarnarna fungerade på torget    

Natten fortsatte och vi dammade av det mesta som kom i vår väg.

Vi hade nog kunna bli rika om vi tagit betalt varje gång någon tog en bild med oss.
Så nu vet jag hur kändisar känner sig     

Här är Cris och jag i bussen tillbaka till vår sida av ön, tror det var vid halv tre....och vi är still going strong ! 
 
När jag väl kom hemma tog jag bort det värsta av färgen med våtservetter sen stupade denna tanten i säng.

Hundarna väckte mej flera gånger så jag har gett upp sängen, sitter nu i soffan under en filt, och ler gott åt alla knäppa foton och minnen.

Kliade mej just i huvudet och blev helt kritvit under nageln, helt full av talk puder!
Det får bli en rejäl blötläggning av mej strax.

Ska se till att jag är presentabel tills i kväll så hästarna inte blir rädda när jag ska fodra   

Hon växer men ser fortfarande ut som en "tonåring" i kroppen.
Vilket är lite skönt för vi har mycket att träna på innan jag kravlar mej upp   

På bilderna står hon lite högre upp än vad jag gör, det sluttar lite.
Jag är 164, så jag vet inte riktigt hur hög hon är, hon är i alla fall inte för liten, OM min kropp inte bestämmer sig för att bli rundare...för kylans skull    

Nä nu ska jag sy band på några kuddar som vi ska knyta runt midjan i kväll så vi får rejäla rumpor!
Ett plus är att man inte blir kall om baken om man sätter sig på en mur eller nåt