Nu när jag i förra inlägget visat en liten video där jag och Nelly har ganska bra kommunikation så ska jag berätta vad som hände härom dagen.
Först så ska jag tala om hur jag normalt gör när jag hämtar Nelly i hagen.
Antigen så ropar jag på henne, hon kommer fram till grinden, jag öppnar och hon går lös ut, sen får hon gå och beta lite tills jag sätter på grimman ger morotsbit för att sen borsta/träna.
Eller så går jag in i hagen ropar, hon kommer och när jag satt på grimman får hon en morotsbit sen leder jag ut henne.
Härom dagen så gick jag in ropade, hon kom fick morotsbit, jag bad henne följa efter, vände henne ryggen och gick.
Hon gick ungefär 1,5meter efter mig och efter cirka 10 meter kastar hon sig fram och biter mej i armen...!? skitsur var hon!
Jag smällde till henne på mulen med handen och sa back back med hög röst, hon fick backa fem steg.
Sen bad jag henne komma efter mig igen och vände henne ryggen och hon kom snällt efter mig igen som om inget hade hänt...?
Ibland undrar jag vad som försigår uppe i hennes skalle.
Hennes mamma litade inte på mäniskor och var en riktig tjurkärring, så jag vet att Nellys osäkerhet kommer från uppväxten.
Och när Nelly blir osäker så försvarar hon sig, bättre fly än illa fäkta är inte Nellys melodi, utan mer Attack är bästa försvar.
Min taktik är att vara lugn och inte straffa henne för då blir hon bara ännu mer osäker och aggresiv, men härom dagen gick hon lite för långt.
Hon stortrivs när hon får beröm och självklart morötter.
I början så var det bara morötter som gav resultat men märker mer och mer att verbalt beröm uppskattas nästan lika mycket som godis.
Hon är en explosiv, modig, osäker häst som vill bestämma.
Men det härom dagen kan ju inte varit osäkerhet, eller?
Utan mer : stanna och ge mej mer morot!
Hon är inne i en period just nu att hon testar vilka hästar i gruppen hon kan flytta på...hon kanske glömde bort att jag inte är häst
Så visst är hon gullig min lilla prinsessa
Stina
30 april 2011 08:24
*s* men Nelly då !!
En dam med humör som vet vad hon vill. Jag tror på att fortsätta jobba henne som du gör, det kommer säkert att komma många bakslag på vägen men du kommer att få en kanonfin häst !
http://billiejean.bloggplatsen.se
Kim
30 april 2011 10:08
Ja det var lite oväntat...
Men trots det så går det sakta åt rätt håll.
Gäller att vara envis och att behålla lugnet, fast jag ibland har lust att strypa henne lite grann ;D
Carin
30 april 2011 11:05
Skulle nog tro att hon testar dina gränser oxå. Du var väl helt enkelt inte tillräckligt generös med morötter vid tillfället. Och när de hugger utan förvarning så kan man omöjligt hinna parera. Men bit tillbaka, fostra henne som fen annan "starkare" häst fostrar. Flocksamhörigheten är viktig, även om du är människa och hon häst. Jag kör på devicen "biter du mig, biter jag tillbak-direkt!" Bita bildligt eller smälla ifrån ger samma effekt, men det måste komma direkt.
Fortsätt kämpa! Men ge dig inte. Hon är inne i en trotsålder och fortsätt ge henne utmaningar som du har gjort i form av miljöträning och longering eller promenader. Låt henne tänka själv! Hon kommer bli en toppenhäst. HEJJA dig :)
http://ekbladet.bloggplatsen.se
Kim
30 april 2011 19:26
Hon provar sina vingar lite :-)
När det hände så reagerade jag snabbt och automatisk, så hon fattade nog "vinken".
Jag jobbar envist på och hon hänger gärna på.
Det du säger: Låt henne tänka själv, kloka ord, jag strävar efter det, vill ha en tänkande häst ingen maskin.
Jag hoppas verkligen jag kan få henne att glömma sin misstänksamhet.
Vissa situationer är svåra, tex lyfta bakhovarna nu efter skadorna hon haft där...
Tack för ditt stöd
kicki
30 april 2011 22:24
du reagerade och agerade helt riktigt! och jag är säker på att du kommer lyckas fint med henne! grundhumöret/personligheten kommer väl alltid finnas där, men hon kommer lära sig var gränserna går!
kram
http://kaa.bloggplatsen.se
Kim
1 maj 2011 00:58
Tack för ditt stöd.
Jo det kändes rätt, och efteråt så var hon inte varken rädd eller sur.
Hon får gärna ha humör men vill inte ha en farlig häst.
kram
Anne-Lie
1 maj 2011 16:15
Fortsätt kämpa så kommer det bli bra!
Håller med om att du agerade rätt när hon bet dig. Viktigt bara sen att lugnt gå vidare utan att ta med sig eventuella upprörda känslor!
Men en sån tjej så måste du säkert vara extra tydlig med vart gränserna går.
Jag hejar på dig!!!
Kram
http://monzan.bloggplatsen.se
Kim
2 maj 2011 00:49
Tack gulliga du!
Jo med Nelly så måste jag ha kontroll på mej själv både fysiskt och psykiskt, annars så blir det lätt fel.
Har aldrig lärt mej så mycket om mej själv av någon annan häst :-) riktigt nyttigt!
Ann
1 maj 2011 20:55
Nelly då... men säger som de andra, du gör helt rätt, hon kommer att bli en kanonhäst tillslut! :)
Det är jag övertygad om!
kram
http://annrosdahl.bloggplatsen.se
Kim
2 maj 2011 00:46
För det mesta så känner jag att mitt jobb med Nelly går framåt.
Men ibland så känns det som jätte kliv bakåt, och då är det extra bra att ha ert stöd.
kram
Sarah
2 maj 2011 10:12
Men lilla Nelly då, hopn glömde nog bort sig! Som dom andra säger hon testar nog gränser nu och jag tycker du jobbar riktigt bra med henne :) Bara att fortsätta och ha tålamod :)
http://starlet83.bloggplatsen.se
Kim
2 maj 2011 15:46
Jo så är det nog, så jag kämpar lugnt vidare.
Det blir nog bra nån dag :)
Tack :-)
Åsa Mickelsen
4 maj 2011 21:43
Så duktiga ni är du och Nelly hon är så fin och hihi egensinnig, humm vilken kropp klarar att reglera "rätt" matintag eller rätt sorts hö hö inte denna kropp alla fall heller trots gympa .Kram
http://www.smurfens-dag.bloggplatsen.se
Kim
5 maj 2011 20:21
Sådan matte sådan häst...
Hästen jag fått för mina synders skull...
Eller: man får bara så mycket man orkar att bära...
Hon är min och jag är hennes, och vi är nöjda båda två...för det mesta :D
Kan tala om att idag har jag ätit FÖR MYCKET, det var min kropp som tvingade mej, jo det är sant!
kram

Viveca
5 maj 2011 09:07
Ajdå! Det där känner jag igen så mycket med Vilda. Så mycket blåmärken, lårkakor och nattliga funderingar den damen har gett mig när vi började vår resa. Det där betydde helt klart. Hörru. Ge mig min morot BASTA!
Vilda har vi haft godisförbud på i omgångar under längre perioder. Hon får då verbalt beröm och smekningar på bl.a pannan, vilket hon uppskattade/uppskattar. Godiset gör dock att hon anstränger sig litet mer. Nu får hon godis ibland, men med henne är det väldigt viktigt att inte ge när hon tigger/kräver eller letar efter det.
Jag har då båda hästarna blir väldigt till sig när de känner lukten av morötter eller äpplen använt mig av mindre gott, mer luktfritt godis t.ex Havrefras när vi skall träna så jag slipper ha hästarna "över" mig letandes efter det goda.
Jag har även lagt till frasen " Nu är det slut! Som jag använder om de blir för på eller om godiset faktiskt är slut. De får inget efter den frasen och har lärt sig det, så istället för att kräva mer går de iväg eller slutar tigga.
De kan få en morot över staketet även om de inte gjort något för den, men då ger jag dem innan de hunnit fatta att de ska få.
Om de hinner tigga efter sin belöning så får de först om de vänder bort huvudet, eller så hjälper jag dem genom att trycka undan huvudet något innan de får, alternativt får de backa undan.
Marko är lättare, kanske för att jag är mer kunnig nu, men även för att han har mer respekt. Vilda är svårare, ett matvrak, bestämd, krävande och en surmärr ibland.
Tror att hon och Nelly kan vara lite lika där. Fortfarande tar jag timeout med godis för hennes del när hon blir lite mycket på och det funkar jättebra.
Hon börjar bete sig annorlunda ganska snart när hon fattat att hon inte får något. Skall man öva något svårare så kan hon få igen.
Oj, vilken utläggning. Egentligen ville jag bara säga att jag vet hur det känns och att det går över, men det kan även eskalera om man inte bryter det.
Det finns nog en del gamla inlägg på min blogg om vår maktkamp och godisförbud mm.
Ni löser detta!
Nu lägger jag in din blogg som länk hos mig, för jag glömmer ju av dig hela tiden, vilket är synd för jag gillar ju din blogg jättemycket. Kram!
http://perasperaadastra.bloggplatsen.se
Kim
5 maj 2011 20:02
Gillar långa svar, så jag är nöjd :-)
Jo jag får inte vara för givmild med Nelly.
Utan hon måste få jobba för det.
Har också lärt henne vända bort huvudet eller att backa, inget godis när hon kommer fram och tigger.
Så nu har jag en häst som när jag tittar på henne plötsligt börjar backa :D
Jag tror att ston ofta är lite lynnigare än valacker, men det samma kan inte alls stämma för oss tvåfotingar... ;D
Roligt att du gillar min blogg.
kram