Jossan

22 januari 2013 00:52

Vilken underbar vändning Nelly har gjort!! Härligt!!! :) jag och min rödkotte följer spänt era framsteg!! :)

Kim

22 januari 2013 00:57

Nä men va gör du vaken så här sent?

Nelly ska bli ridhäst när hon blir stor!
Och jag ryttarrinna ;)

Kram till oss i rödkottarnas klubb!

Ann

22 januari 2013 06:06

Härligt!
Vilka framsteg!
Kram

Kim

22 januari 2013 09:58

Det förvånar mej att det går så bra nu!

Så vi fortsätter surfa på denna våg :)

kram

Jossan

22 januari 2013 06:18

Jag undrar mer vad jag gör vaken nu.. 3,5 timme sömn ÄR för lite. Men idag startar termin 2.. Bara att rycka upp sig..

Kim

22 januari 2013 10:03

hmmm...ajja bajja :)
Har inte din mamma och pappa talat om att man måste sova när man ska upp till skolan dagen efter?

Hoppas hjärnan fungerar idag ändå :)

Malin Johansson

22 januari 2013 08:10

sånt glädjer när man får en fika så där utan att man vet :-)
Så bra att det gick bra med Nelly i spolspiltan :-)

Kim

22 januari 2013 10:00

Jaaa riktigt mysigt och helt oväntat.

Nja i spolspiltan var det inte, det var utomhus, men det gick sååå bra.

Jag har nästan en normal häst nu ;))

Åsa .R. Mickelsen

22 januari 2013 17:49

Sååå roligt att läsa. Hon kommer sig nog efter vart Nelly men det kommer kanske i omgångar,du har ju gjort ett bra förarbete iallafall. Kram

Kim

22 januari 2013 22:58

Gott fika och positiv häst, tja det är livet det!
kram

Ann-Louise

22 januari 2013 22:50

Men oh så gott och mysigt det ser ut. Hade gärna bytt snön och kylan mot värmen och sitta ute och fika. Suck! Snart kommer det väl att bli drägligare här också kan jag tro.

Gott att det funkar och att han är bra med henne. Lugn är viktigt och att man känner sig säker och trygg i det man gör.
(Har grunnat lite.... Kan såhär i efterhand se likheter med Fnasket, grejor som han gör och gjort som jag inte tänkt på. Han blev otroligt vevad av godis (och att bjuda själv för godis i andra situationer blir inte lika hett) och verkade nästan aggressiv och farlig tills han var trygg med systemet. Det var också noga med att lägga beteenden i "rätt ordning" för blev han osäker blev han frustrerad och då blev han ilsk. Inte helt lätt, speciellt om man inte har övat sig själv så mycket på långsammare och mindre utåtagerande hästar. Fnasket utan godis är ju betydligt lugnare. Han går dock väldigt igång på snabbare rörelser och energi och varvar lite. Sen har jag ju ingen aning. Det är fria fantasier. Jag har ju aldrig haft äran att möta Nelly. Det låter dock som ni har hittat en väg som passar er. Skönt! Jag gläds med dig!)

Kram kram!

Kim

22 januari 2013 23:09

Såna goda överraskningar gör livet extra gott!

Det där lät väldigt mycket som Nelly!
Och jag försökte ju ofta vara extra lugn för att hon inte skulle varva upp, men då blev hon osäker/sur för det tog för lång tid mellan "beskeden" ...inte lätt.

Skulle jag hoppa upp och ner så skulle hon göra det samma :)
Springer jag så "rodeo-rejsar" hon, så det undviker jag.
Att lära henne stegra skulle bara ta ett klick :)

Det känns så GÖTT nu :)
tack och kram!

sara

23 januari 2013 07:38

Att mötas av ett fikabord sådär kan man leva på länge :).
Vad härligt att det funkar så bra med Marco!!!! Kram!

Kim

23 januari 2013 09:44

Ja det fika bordet får gärna upprepas :)

Är mycket tacksam att han "råkade" komma i vår väg!

kram

Kicki

24 januari 2013 20:50

härligt fika och härligt nelly!!

Kim

25 januari 2013 10:57

Jaaa, Nu njuter jag igen!

Britta

31 januari 2013 12:22

Oj vad intressant att läsa din och Ann-Louises analys. Min "unga" kille (han är fem så jag måste omprogrammera mig att han inte är min bebis längre :P ) han blir också otroligt frustrerad när det är otydliga besked. Är vi på banan så brukar han mest bli sur och lite sparkig men då kanjag alltid smita ut på andra sidan stängslet och han lugnar sig då direkt. Är vi ute och det händer så varvar han lätt upp tills han övar på caprioler utan uppehåll.
Något av det som triggade mig efter att ha läst dina inlägg om din väg hit och Ann-Louises kommentar är att jag har upplevt att han blir sur när jag håller på med negativ förstärkning och är otydlig/opedagogisk. Det är först när jag började med positiv förstärkning i höstas och den energi som kommer därifrån som han blev så explosiv. Det kan vara väldigt skrämmande när det händer på trafikerade vägar etc. Nu när han har fått en lite större repertoar på klickerbeteende så har han blivit lite lugnare också *håller tummarna att det håller i sig*

Skönt att höra att ni har hittat en väg framåt nu och njuter av livet :)