Senaste inläggen
Fotade härom kvällen när det var dags för årets bad
Skulle nästan kunna bo där nere...
Badrummet ligger på terrassen en trappa ned.
Ett par bilder jag tog på vägen hem från stallet
När jag köpte Nelly var hon 10 månader och nästan helt orörd, kände varken till grimma, borstar, hovkrats mm.
Hon var mycket osäker och rädd, och hennes reaktion på det mesta var att bita, stegra eller kasta sig iväg.
Jag lade av med den för mej vanliga uppfostran med tryck och eftergift när jag haft henne ett tag för det fungerade helt enkelt inte med tryck.
Började leta runt efter någon annan metod och hittade då till Positiv förstärkning (klicker träning).
Detta gav bra resultat under en längre tid på flera områden.
P.F var/är ju nytt för mej och inte alls enkelt, det är svårt att uppfatta alla små små signaler från hästen och kontrollera sin egen kropp och knopp!
Och Nelly växlar så himla snabbt, hon är så reaktiv och känslig, ett riktigt kontrollfreak.
Det senaste året så har vi fastnat och hon började bli mer aggressiv igen i vissa lägen, särskilt mot andra människor.
Och det har gjort mej mer och mer osäker på min egen förmåga, och börja tro att Nelly är för svår för mej.
Men eftersom P.F var det som fungerat bäst så har jag ändå försökt fortsätta så, fast lite mer halvhjärtat.
Under de senaste året är det många som har sagt att Nelly är "ouppfostrad och bortskämd", vilket jag inte har varit/är enig med, och har försökt förklarat hur hon var när jag köpte henne...
För några veckor sen kom jag till den punkten då allt kändes totalt hopplöst och tankar på avlivning kom och gick...
Jag har fått bra stöd av tränarna som var här och olika förslag på övningar mm.
Men jag känner att jag är helt enkelt för dålig på P.F för att det ska fungera, och att jag har inte mod att försöka börja om allt från början med P.F igen med Nelly, det berget känns alldeles för högt, tyvärr.
Jag tror på P.F men klarar inte det när det gäller mej och Nelly där vi är just nu.
Så mötte jag härom dagen en hästkille som hade hört rykten om den "farliga" Nelly, han ville gärna komma upp och titta på henne.
Han kom upp senare samma dag, han tyckte att hon var väldigt fin (hon är ju fin att titta på...).
Jag hade nämnt mina tvivel och mörka tankar.
Han frågade om han fick testa att longera henne, och jag tänkte....men va sjutton, vad har jag att förlora.
Fast jag sa till honom att inget våld!
Han longerade henne och använde sitt kroppsspråk som tryck och eftergift, Nelly verkade lite överraskad men inte särskilt stressad.
Den enda gång hon såg sur ut var när de stod still en stund och jag närmade mig, då blängde hon på honom...hon resurs-försvarar mej.
Han bad henne då backa och vilket hon gjorde helt utan protest, och sen stod hon lugnt bredvid honom medan vi talades vid.
När han var klar så ledde han upp henne till hagen, han bad då henne gå bakom honom, vilket bara tog några meter för henne att acceptera.
Jag brukar låta henne gå bredvid mej tycker det är ok så länge hon inte drar.
Väl uppe i hagen så satte han sig ner bredvid henne och tog på hennes framben.
Själv hade jag inte vågat sitta bredvid henne och röra henne nere på frambenen.
Men hon stod helt still och utan sura miner, sen lyfte hon snällt på hoven och höll upp den, han tog lite i den reste sig sen och klappade henne.
Enligt honom är hon inget "monster" utan hon är en energisk, osäker och bortskämd häst.
Han tror att hennes kontrollbehov kommer minska om jag tar på mej mer ansvar och visar var skåpet ska stå.
Hmmm jag sov inte mycket den natten, tankarna snurrade...
Finns rätt och fel?
Vad är viktigast?
Vad vill jag?
Kan jag?
Ska jag tänka om helt?
Nästa dag åkte jag upp till stallet och var lite orolig om Nelly skulle vara negativt påverkad av dagen innan.
Men hon kom så glatt fram och stoppade in huvudet i grimman.
Så jag ledde ner henne till ridbanan, och när hon försökte gå förbi mej så stannade jag henne och bad om rygging, fortsatte sen gå.
Hon accepterade det helt utan sura miner.
Longerade henne med tryck och eftergift och hon lyssnade så bra, fick till och med henne att gå på en stor fin volt, hon brukar gärna komma för närma, och hon var inte stressad gick i en lugn jämn trav..
Bara ett par gånger slängde hon surt med huvudet, men då tryckte jag på lite och sen gick hon fint igen.
När jag ledde henne upp till stallet så behövde jag bara höja grimskaftet framför henne och hon gick lugnt bakom.
Idag gjorde jag samma sak och efter longeringen så förde jag ner handen på frambenet och hon lyfte direkt, utan sur min!
Testade andra benet och samma sak.
Det känns nu hoppfullt och jag känner mej så mycket självsäkrare med denna metod.
Klicker träningen ska jag inte sluta med, men jag kommer inte använda den nu i de dagliga rutinerna.
När jag känner att hon fungerar på ett tryggt sätt i vardagen så vill jag gärna försöka lära henne nya saker från marken eller i ridningen med klicker.
Positiv förstärkning känns rätt i hjärtat, men jag klarar inte av det med Nelly.
Det känns som tom det bara finns två realistiska beslut att ta tryck/eftergift eller att ge upp.
Och jag älskar ju min fina Nelly så jag ger inte upp, hoppas nu att denna nya (gammla) väg leder oss mot en ljus framtid.
Idag så promenerade vi i skogen, och hon uppförde sig så bra, ingen stress och hon höll sig tryggt bakom min rygg.
Även idag så lyfte jag båda framhovarna, och det gick fint.
Herre gud det känns som om jag har en NORMAL häst, mysko...
Nelly verkar gilla raka besked, då kan hon slappna av och koncentrera sig på det jag bett om.
ska bli MYSIGT!!!
mamma och jag ska fixa nya pass och det var Madrid eller Stockholm som gällde.
det var inget svårt val!
Nu måste jag få veta av er hästfolk, var ska jag handla?
Röda benskydd (såg fina på Hööks)
Magnesium/Kalcium kg.
Lugnande örter
Ridbyxor helskodda eller för jodpursh.
Stålskodd boots/stövel/jodpursh
Och annat som kan göra mej glad
Kanske borde beställa på nätet så det finns när jag kommer upp?
Vi stannar en vecka.
Nu blir detsnar lunch, sen ska Barbro (bilen) till besiktningen, träna Nelly, hem och njuta av ett hett bad och sen fira min födelsedag med bubblor.
Bea är nu uppe på banan igen, himla bra!
Vi träffades igår för första gången sen semestern och det kändes så bra, vänner är en väldigt bra uppfinning!
På måndag ska vi sätta oss ner och göra planer för hur och vad vi ska träna på, sen får vi se hur det går för mej och Nelly.
Igår kom det upp en kvinna till stallet som vill ställa sin häst hos oss, en mindre Arab korsning, vallack och skäck.
Hon har nu sin häst i det stall, dit de som tidigare var i vårt stall flyttade.
Hennes häst och hon flyttade från Tyskland och hit till ön för några månader sen.
Nu har hennes häst gått ner i vikt pga den inte får rätt och tillräckligt med mat, så hon får själv köpa grovfoder och stödfodra sin häst två gånger om dagen...
Tydligen så tycker stallchefen där att rejält med kraftfoder och lite halm morgon/kväll räcker alldeles utmärkt för en häst (och det finns inget bete heller).
Mannen i fråga har Quarter horses och tävlar med dem under de varmare månaderna i Tyskland och flyttar sen hit några månader varje vinter med sina hästar.
Inte vet jag hur hans hästar fungerar...men jag hade för mej att den rasen ofta är lättfödd ?
I vilket fall så låter det helt vansinnigt med lite grovfoder och mycket kraftfoder!
Det talas ju mer och mer om foder och att det viktigaste är ett bra grovfoder, men såna "nyheter" behöver väl inte en riktigt (gammal) hästkarl bry sig om....
I vårt stall så ger vi Raigräs och lite kraftfoder (mängd beroende på varje individ) och sen finns det alltid halm om de vill knapra på nåt.
Känner mej lite men kan inte låta bli att känna lite skadeglädje (fy på mej!) men ägarna två av hästarna som flyttade från vårt stall upp till det andra stallet, var helt emot halm...
Och nu får deras hästar bara halm och inget annat grovfoder.
Fast jag tycker synd om deras hästar så klart
Bea gjorde klart för (den nya som ska flytta in) hur hon vill ha det i stallet, och hur saker fungerar, allt för att försöka undvika framtida problem.
Och hon talade om att det kommer att komma ytterligare en häst till stallet, men sen får det räcka.
Planen är att detta ska förbli ett litet privat stall inget inhyrnings stall.
Bea har stallet som sina hobby och vill ha lugn, ro och roligt uppe i sitt stall, och att hästarnas väl alltid kommer först framför ägarnas.
Nu måste jag börja söka efter Raigräs igen, det blir till att ringa och mejla mycket nu.
Vi har inte så mycket kvar av det som vi köpte i containern.
Hoppas nu att priserna inte har skjutit i höjden.
Vi kommer nog att åka till fastlandet för att kolla kvalliten innan det lastas in i containern, för det finns många olika sorters kvallitet!
Måste också åka till Madrid med mamma för att fixa nya pass, förut kunde man fixa det på Gran Canarias Svenska konsulat, men det går inte längre, mutter mutter.
Hmmm kanske det blir billigare att åka till Sverige i stället för Madrid...måste kollas.
Fast jag skulle kunna kolla grovfoder på samma resa till fastlandet....
Jag har en god vän som har stor erfarenhet av hästar, (fd. http://www.stuterilindevik.com/ ) hon bor tidvis här på ön.
Har talat om mina tankar om ev. avlivning av Nelly, och hon vill gärna komma upp och kika närmare på Nellys beteenden.
Tidigare så har hon bara sett Nelly springa runt och busa på ridbanan, men hon känner inte Nelly närmare.
Vi har inte exakt samma filosofi ang. hästträning men hennes hjärta står helt klart på hästarnas sida.
Hoppas vi kan hitta en tid nu i veckan som kommer.
Det var hästeriet det.
Var i Santa Cruz med mamma i fredags, shopping och lunch stod på schemat.
Lyckades handla två mycket billiga tröjor till stallet och två lite snyggare tröjor för varma dagar, inte dåligt för mej!
Brukar annars komma hem med saker/kläder till andra eller till huset och inget till mej själv.
Vi åt en riktigt god lunch på den lilla lilla restaurangen Enriclai (endast tre små bord).
Thats all folks...
på att Bea ska bli frisk.
För jag behöver prata och hjälp med att träna lite med Nelly.
Bea kom ju hem från semestern härom dagen men vi har inte setts för hon mår inte bra, nåt virus, hosta, feber mm.
Så det känns säkrast att hålla avståndet, för nån av oss måste ju vara frisk och kunna fodra hästarna.
Och det är jag just nu, ta i trä
Livet känns som om det är satt på paus just nu.
Tankarna på om jag är kapabel och orkar fortsätta kämpa med Nelly maler på hela tiden
Och jag kommer inte närmare ett beslut om jag inte gör något med henne.
Men eftersom jag inte vill träna med Nelly när inte Bea är där så får jag snällt vänta.
Så vi umgås helt kravlöst just nu, hon får gå lös och beta lite och sen ropar jag på henne när det är dax att komma, that s it.