I morse hade jag ingen lust alls att åka upp till min hemska folkilskna häst, men tvingade mej dit.
Bea placerade mej vid fika bordet och sen fick hon mej att skratta och glömma bort Nelly för en stund, Bea är toppen!

Sen hälsade jag på Nelly som såg glad och oberörd ut...
Vi tog ned henne och Gandalf till ridbanan, där de rullade sig och körde rodeo-race, till och med Gandalf hade tydligen behov av stora skutt efter en veckas koncentration.
Vi satt snällt utanför och skrattade åt deras glädjeskutt.

Sen fick de komma upp till sina hagar, och vi tog en fika till, många pausar är väldigt viktigt de har C&M lärt oss, så hädanefter kommer det bli mycket mer fika   

Sen kom Neno vår hovslagare här från ön, han satte skor på Merlins ömma små hovar, hoppas nu att det ska hjälpa honom.
Han har fått gå utan några månader men det har inte gått bra, stackarn har så ont.
Sedan tog vi ner honom och Ambar till ridbanan, Merlin verkade direkt gilla att ha skor på sig igen.
Han var inte alls så orolig som han kan vara utan mer full av bus, han försökte få igång Ambar som mest blängde på honom.
Nu ska han få ta det lugnt till på måndag då ska det bli intressant och se hur han rör sig.
Hans knä var svullet förra veckan men ser nu nästan helt normalt igen, och han visar ingen hälta på det.

 
Nelly ska få semester tills på måndag, då ska jag börja öva lite på vår hemläxa som vi fått.

Att Nelly är så folkilsken beror på  "resurs försvar" och jag är en av hennes resurser i denna farliga värld.

Jag är helt enkelt Nellys tvåbening, den enda trygghet hon har, men som hon inte heller alltid vågar lite helt på.
För trots allt så är ju hennes tvåbening just en tvåbening   
Hon försöker köra bort alla som närmar sig oss   hon växlar mellan positiv till ilsken på en tiondels sekund, inte lätt att hänga med i humörsvängningarna.
På kursen så råkade C ut för hennes tänder, jag blev riktigt rädd men C var så cool, för henne som är beteendevetare    så var det väl mer intressant än aj aj aj   

Nu efter att ha tränat så intensivt med mej under en vecka, fylld med belöning och glada tillrop så resurs försvarar hon mej ändå mer!

Det är tufft att vara så osäker som Nelly i en värld med hemska tvåbeningar och andra faror.
Hon är en sån kontroll-freak, det är hennes jobb att hålla koll på allt och alla, så att få henne tryggare kommer att ta sin tid...tur att jag har tid, och jag hoppas så att jag klarar av detta!

Så att jobba med Nellys tillit till mej är viktigt för att sen kunna börja träna henne med andra människor...ja suck..en enkel liten häst har jag då inte!

Men hon är snygg att titta på   

Med mycket skratt, oro, koncentracion och jobb, att det blev 95 % häst-snack under veckan behöver väl knappast nämnas...

Carolina och Moa är två härliga människor som smittar av sig med positivism.

 
Så det har inte bara blivit positiv förstärkning för hästarna utan även mycket för oss tvåbeningar också.
Att våga försöka och inte vara rädd för att misslyckas, så borde alla elever få känna.

Första dagen så fick vi visa lite hur och med vad vi tränat våra hästar.
Och vad som inte fungerade så bra.
C & M studerade oss utan kommentarer, lite nervöst kändes det.

Jag visade bla. hur vi gör när jag lyfter/kratstar Nellys hovar, Bea håller i grimskaftet och kollar så Nelly inte nafsar mej i ryggen när jag lyfter fram, jag litar inte riktigt på Nelly i det läget.
Nelly skötte sig väldigt bra så att träna på det under kursen kändes onödigt.
Hon har ju faktiskt blivit mycket bättre på det de senaste månaderna.
Men eftersom jag är en lite trög matte så tar det tid för mej att (våga) se hennes utveckling.

Lilla vovven Loa är skendräktig, är svullen och kräks, så där försvann en natts sömn.

Sen så blev min älskade lillebror opererad, och är för tillfället förlamad i halva ansiktet, läkarna TROR det ska bli när svullnaden går ned.
Och detta oroar mej så klart...

Förutom allt detta tråkiga så har jag ändå haft en härlig vecka, och vi har SKRATTAT så mycket både under lektionerna och efter.

Med Nelly så har jag tränat mycket på att stå still och försöka varva ner, vilket är jätte svårt för henne.
Meningen är att göra den övningen positiv för henne så vi kan använda den titt som tätt när hon går upp i varv.

Sen har vi försökt vänja Nelly med tryck...men nu talar vi inte tryck i traditionell bemärkelse.
För Nelly så är det STORT tryck bara att man tittar på henne.
Skulle nog kunna få henne att pipa och dansa "ilsken/rädd dansen" bara genom att titta på hennes ben.
Efter som Nelly följer mej som en (ibland ilsken) hund så fick hon följa mej med ett staket mellan oss, och jag höll bara ut handen i luften i riktning mot hennes bog och hon flyttade sig.
I början med mycket sura miner och gester, för hon är så osäker när det är något nytt, men hon blev mindre orolig allt eftersom dagarna gick, och på slutet så såg hon nästan ut som en vanlig häst ;))
Jag har fått många saker att tänka på och bra verktyg att jobba med, så kursen var helt klart toppen!

Bea och Gandalf gjorde stora framsteg, och Bea fick några stora "aha upplevelser" är så glad för deras skull
De kommer att kunna ha så mycket roligare tillsammans nu!

Även Sibylle fick några "aha upplevelser" och nu kommer hon och hennes hästar kunna utvecklas tillsammans på ett mycket snabbare och framför allt roligare sätt tillsammans.

C&M åkte med upp till stallet på morgonen samma dag som de senare flög hem vid lunchtid.
Min barfota hovis från England skulle fixa Nellys hovar, det har fungerat bra de senaste två gångerna.
Men inte denna gången, Nelly ville inte och verkade helst vilja äta upp honom, SUCK!!!!
Han är lugn och försiktig men han fick inte röra henne, hon kastade sig och förvandlades till en ilsken huggorm.
Jag blev så jäkla ledsen, ville helst bara gråta.
Så all min glädje från kursen försvann, jag som ville surfa på glädje vågen efter kursen ett bra tag, men icke sa NELLY.
C&M gjorde allt för att peppa mej, men det var inte så lätt.

Igår kom hovis upp igen för att göra ett nytt försök men han kunde inte komma i närheten.
Han var villig att göra ett försök till idag innan han flyger hem till England, men jag bestämde mej för att strunta i det.
Vi väntar tills han kommer tillbaka om två månader.
Som tur är så är hovarna inte långa, så hon klarar sig.

över för att blogga.
Men kan tala om att det är toppen att ha Carolina och Moa här!!!

Tänker åka snålskjuts på Moas blogg, där hon skrivit lite om vår kurs.

http://www.gryning.nu/Blogg.php

Vi hörs   

det försöker jag tänka när jag ser allt som måste fixas här hemma nu...

Det är fortfarande rörigt 

Men badrummet börjare se ut som ett badrum nu.

Imorgon så ska sista kaklet upp, en hel del bitar som måste kapas till rätt storlek, jobbigt. 
Kakelfog, div.lister, lampa, hängare och säkert en hel del till.

Innan Onsdag så ska allt här hemma vara i ordning och välstädat, för då kommer FIN-besöket!

Jag är så glad att de kommer hit!!!

Nelly har varit riktigt snäll den sista tiden, men de senaste dagarna så har hon varit skitsur!

Öronen slickade bakåt, slänger med huvudet och stampar...ingen vacker syn!

Några sekunder före det så kan hon ha öronen framåt och se så glad och nyfiken ut, och gör villigt vad jag ber.

Hon verkar vara brunstig igen, visar snällt rumpan för Gandalf...

Det vore toppen om de två tränarna får se denna "hemska" sida av Nelly, för jag behöver verkligen tips om hur jag ska bemöta detta...

Har också haft problem med ett par som ska vara med på kursen, det var lite fram och tillbaka  ett par dagar, men det har jag nu löst.

Som jag skrev i förra inlägget stolt att jag tog tag i saker och talade i klarspråk.

Efter det så blev det lite mer samtal, emails och en ny kursplan och nu är alla nöjda.

Det var psykiskt jobbigt men jag blev förvånad att det tog så på mina fysiska krafter...

Illamående i två dagar och ett jäkla humör...(ja anar att Nelly kanske kände av detta...)

Skulle behöva besöka Peter, min frisör men kommer nog inte hinna det innan onsdag.

Hundarna badas och försöka reda ut Nellys rasta-man.

Bilder från terrassen i morse.

Ciaoiii

är det att vara ensam uppe i stallet.  

Det är så rogivande och vackert där, och de gulliga djuren som välkomnar mej så fint     

Katterna fick mat först och åt sen medan jag fixade mat till hästarna.

Jag såg att Nelly kollade mej när jag gosade med katterna vid fika bordet.

Hon bad mej om att få bli utsläppt och självklart så fick min prinsessa som hon önskade. 

När hon varit ute en stund så såg hon en av katterna som tidigare snott hennes matte   så då blev det kattjakt

Han hann undan som tur var, här berättar han för mej hur jobbigt det var. 

Kattfröken verkade inte bry sig om hans klagan

Visst är hon fin, som ett lejon!

Jag gick med Nelly och plockade gräs, hon betade lite grann men hade mest koll på mina händer, när jag samlat ihop en lagom tuss gräs kom hon och hämtade, nä va då bortskämd   

go natt   

det tyckte i alla fall Nelly, och därför lite läskig för mej med...

Det blev en ny promenad nu på eftermiddagen med Nelly och Gandalf.
En himla tur att Gandalf är så cool ute i trafiken, för Nelly stressar lätt upp sig.
Idag var det ett gäng som körde cross både med motorcyklar och fyrhjulningar, ett väldigt brummande och sen såg man dem bara då och då det hoppade upp i luften mellan guppen.
Nelly var övertygad om att de skulle äta upp henne, och hon gjorde allt för att visa sin tröga matte att det var livsfarligt och dax att fly!
Men matte stod bara lugnt i mitten och mumlade nåt medan Nelly longerade sig själv i sidvärtes...

Jag är så glad att Nelly inte försöker dra iväg fast hon blir så rädd, hon håller sig nära mej, och försökte inte heller idag att hoppa upp i min famn, hon lär sig!

Här fick hon äta lite grönt, det var innan vi kom fram till monster-brummarna.
Idag testade vi en allroundsadel på henne, inga problem.
     

Sen kom vi till vattnet som nu Nelly vågar dricka, hon har bestämt sig för att det inte ska äta upp henne.

Fattar inte hur Nelly kan blänka så, jag borstar bara henne lite, varken jag eller Nelly gillar ryktborsten så den använder vi inte   

Inget stoppar en Spansk traktor       

Vi har delat av stallet mellan Gandalf och Ambar med två rep, Gandalf tycker det är fånigt   

Imorgon Söndag blir det först hundpromenad med lite svamp-spaning och sen så åker vi mot den norra delen av ön för att äta lunch och besöka saluhallen i Puntagorda.

Pino de la Virgen Restaurangen vi ska till:

http://www.holidaycheck.com/fullscreen-Pino+de+la+Virgen+Pino+de+la+Virgen+schoener+Innen

hof-ch_ub-id_1157538314.html

Och saluhallen/marknaden

http://www.islalapalma.com/en/places/puntagorda.html?p=pgmarketprod:puntagorda

Har känt att det är svårt att blogga dessa dagar, då Jossan har fått låta sin fina lilla Q lämna oss här på jorden...

Ibland är livet så tufft   mina tårar rullar varje gång jag tänker på dem...

Bamse kram till dej Jossan     

med Nelly Periskop Giraff  

Just nu är hon dyr, ja ovärderlig helt enkelt!   

Vi var ute på promenad idag igen och idag med Gandals bomlösa sadel på sig, vilket hon inte hade tid att bry sig om.

Det finns ju sååååååå mycket spännande att "periskopa" på! 

Här stod hon lugnt och betade lite när jag ville att hon skulle titta upp för att få ett fint foto på oss båda.

Men då blev hon osäker och undrade vad som stod på   
Då blir jag lite orolig, för om hon flyger i luften, flyger hon då i min riktning   

Men hon flög inte i luften, lättnad!
Det händer flera gånger varje gång vi går ut att hon sprätter iväg eller sprätter till, men de senaste veckorna så har hon lyckats med att inte hoppa på mej, framsteg!

Det blev ett foto på nöjda mej och periskop Nelly.

Nelly har hört rykten om att det finns monster i alla sorters spray-flaskor! 

Men innan vi gick ut så fick jag använda man/svans-sprayen direkt på svansen och sedan på borsten nära henne för att reda ut manen, det tar sej!

Kunde också kratsa alla fyra hovarna utan att hon blev orolig.

Detta låter ju inte som något märkvärdigt, men för Nelly och mej är det stort.

När hon är lös på ridbanan och jag går in till henne så kommer hon springande till mej för att hälsa, och försöker jag sedan få henne att gå sin väg så springer hon på en volt runt mej.
Hon ser så nöjd ut och hon har sten koll på vad jag gör, så himla gullig   

Så longerlina är något vi aldrig använder, hon fungerar så bra utan.

det är jag det, i alla fall känner jag det så    
Bea och jag har promenerat med Gandalf och Nelly tre gånger denna veckan.
Vårt stall ligger högt uppe i en backe, alltså en BACKE!!!

Har märkt att jämfört med förra vintern så stannar nu mitt galopperande hjärta inne i bröstkorgen, känns riktigt bra!
Förra året trodde jag hjärtat var på väg upp genom halsen, och jag var tvungen att stanna ofta.

Igår när vi gick iväg så sken solen så fint när vi hade kommit till ett ställe där hästarna kan dricka så försvann solen och så började det ÖSA ner.
Vi förvandlades till Miss wet T-shirt på en minut.
Det var extra jobbigt att ta sig upp för BACKEN med tunga genomblöta kläder.
Men som vanligt finns det alltid något positivt
Nelly tycker ju vatten i alla former är så otrevligt, fick en riktig terapi promenad i spöregnet och vattnet som forsade ner för gatan, och hon uppförde sig så bra!!
Normalt så hoppar ju hon över misstänkt blöta fläckar, men igår var ju den varianten otänkbar och flyga kan hon inte än.

Hon är väldigt tittig, hennes namn skulle just nu nog vara Nelly Periskopet Giraff.
Och hon dansar runt en del men hon försöker aldrig slita sig, ibland gömmer hon sig bakom mej  
Jag leder ju henne i en mjuk grimma och hon lyssnar fast hon blir rädd.
Förr så brukade hon springa på mej när hon blev rädd, men hon nu ha mer koll på både sig själv och mej.
Fast jag känner mej inte helt trygg, det tar sin tid för mej att våga lite på henne i vissa situationer.
Hon blir bättre och bättre med tiden.

Klicker träning är fantastiskt, börjar mer och mer uppskatta vilket fint redskap det är och roligt så klart både för mej och Nelly.